Haha...det ordet kan man säga på olika sätt!
Satt och bläddrade i gamla papper och hittade den här dikten skriven av
Gunilla Bôetius.
Sagoprinsessan på bergets topp
hoppas att någon ska rida opp
hon väntar och väntar sig matt och trött
tills fåglarna tystnat och blommorna dött
men berget är högt och ingen syns till
hon suckar och tar sig en tårtbit till
en dag är prinsessan ganska så fet
men vägrar att hålla en plågsam diet
hon öppnar en flaska och tar sig en drink
sen åtta till och kräks i en hink
hon vill inte längre en drömprins behaga
hon önskar sig ut ur sin klibbiga saga
hon vill klättra ner och börja på nytt
men törs inte längre för åren har flytt
hon slänger sin krona och river sitt hår
hon spottar på berget och gråter en tår
en dag är hon borta och ingen minns
ett liv som gick åt till en dröm om en prins
En riktigt bra påminnelse om att vi ska njuta av livet varje dag och inte drömma om morgondagen.
Så kära läsare njut av den här dagen och kanske en semla!
Bilder: Tumblr
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar